förra tisdagen skrev jag ett inlägg om ensamhet, jag tryckte aldrig på publicera inlägg eftersom jag inte tyckte jag riktigt fann orden, jag gick en promenad och efter det var min fas passerad och det blev omöjligt för mig att skriva klart. Jag påbörjade p.g.a. en enorm ensamhetskänsla samt längtan efter samhörighet, men efter min promenad och mycket skriveri), hade större delen av den ilande känslan runnit av och jag var för trött för att avsluta. Men inlägget har försvunnit. Vilket är väldigt synd, jag hade många bra saker där. Ju mer jag skrev desto mer började funderingar klarna upp för mig. men nu är det borta. Åter vilsen

Ensamhet- behöver inte betyda att man är ensam, kan lika väl betyda brist på samhörighet med de som bryter ensamheten. Vilket är min brist och min ensamhet. alla vill och har vi behov av att dela med oss. om man inte har någon att dela med sig med, då spelar det ingen roll hur många människor man omger sig med.