Här ligger jag nu någon timme senare, utslagen och pruttig på flygplats marmorgolv och huttrar med blicken fäst mot himlen utanför takfönstret. Lullig på rödvin och livsuppskattning. Oskön väska-full-med-böcker som huvudkudde och kyla från golvet som ilar längst ryggen. Jag är nog med om ett äkta "high on life" rus. Många av dessa uttryck är dock tyvärr orättvist behandlade och missbrukade. Där av blir något betydande och värdefullt i enkla beskrivningar sk. "klichor"/"klichit".

"Lilla jag och stora världen" - tankar. Lilla jag och stora världen..

En indisk familj har slagit sig ned bredvid mig. En fru med stort omfång färgglada tyger intog sidoliggande fosterposition. Hennes barfotade man med vad vi i Sverige kallar "pyamas" på sig och skägg ner till bröstkorgen knådar hennes rygg. Jag beundrar dem. Deras klädsel, deras livsstil, deras sätt att vara. Kulturer. Är det inte underbart?

Vill han knåda svensk jeansjacke-tjej också tro?